söndag 26 februari 2012

Den är olydig och tyst, stöddig. Tiden vet att den vinner till sist.


Tiden. Vart dig den vägen? Jag vet inte, men jag tror att den har nästlat sig in i rapportskrivningar, mastodontseminarium och slutuppsatsskrivning. Livet i övrigt är helt klart lätt att utstå. Jag har på sista tiden gjort episka loppisfynd, haft pizzafest med fina vänner samt träffat nya människor med liksinnad syn på världen.

Idag är det dock jag, de sex böckerna, min argsinta syn på samhället samt en hel del kaffe som våndas över att sitta inne och skriva uppsats istället för att vara ute i den fina solen.

3 kommentarer:

Lina sa...

Jag sitter också och skriver uppsats idag. Skulle mycket hellre promenera i solen (eller bakismysa med tv-serie-maraton och popcorn). Men heja oss!

E L I N sa...

Ett fint bord har du iallafall att ha böckerna på!

Regina sa...

Ja, tiden alltså, retlig.