Sjukdomen och tv-serierna.

I sjuktider måste man göra vad man kan för att underhålla sig själv. Eftersom jag svimmar av att gå till affären och mår illa av att läsa så spenderar jag dagarna i tvns vidunderliga värld, här är min nyvunna favoriter:

Hemliga prinsessor:

Sjukt spännande, kulturkrockarna, "ska de hitta kärleken?", kommer någon någonsin uppfylla deras kungliga krav? Spektakulärt.

Världens strängaste föräldrar:

Dagens höjdpunkt som nu förstörs av världsmästerskapen i simmning. Odrägliga barn som får komma till en riktig amerikansk helyllefamilj med hög moral och strikt uppfostran. Först är de jävliga och sedan slutar det alltid med att de får en uppenbarelse, gråter, lovar sina föräldrar att de ska börja städa och sluta knarka, osv. Oftast lyckas de dock ganska dåligt med att få flickbarn på rätt köl medans pojkslynglarna blir rena rama korgossarna.

Miss Marple:

Jag behöver inte säga mer, dock är jag lite besviken på tantbytet.

Svag, sjuk och trött men arbetar ändå.

Jag mår och har den senaste veckan mått dåligt, svimmat, haft feber om vartannat, haft ont i huvet och svullna bihålor, varit trött och helt enkelt allmänt risig. Trots detta kan jag inte förmå mig att ta ut fler än en sjukdag för att jag vet att det skulle ställa till med kaos på jobbet samt en ekonomisk kris för mig själv. Så jag fortsätter vara dum mot mig själv, fortsätter att komma hem och grina av ren utmattning varje dag, fortsätter att pressa kroppen lite till och ber till gud eller vem som helst att det inte är något mer allvarligt än en simpel men långdragen infektion.

Så nu efter att jag har påtat i mig fil och örtte så åker jag till jobbet. Är man så ung som jag så behöver man inte vila, som de säger.

Hälsingekörsbär

Jag befinner mig i detta nu hemma hos mina blivande svärföräldrar i söderhamn där körsbärsträden svämmar över, där ingen ser ut som hemma och där man kan kurera sig från stockholmströttman.

Idag var jag äntligen jätteledig och trots min obotliga trötthet så blev jag på något vis helt uttråkad av att gå runt hemma så jag cyklade in till söder, lunchade med Fredrik och hämtade ut tre framkallade rullar med negativ som väntar på att skannas.

På hemvägen blev jag dock överraskad av ett mastodontregnväder som inte bara gjorde att jag såg ut som en blöt hund iklädd skinnbrackôr som just varit med i en wet t-shirt contest. Drunknandet fick mig att längta bort från Stockholm till en stor villa på landet, med , kakelugnar man kan elda i och stora fönster som regnet kan smattra emot i godan ro.

Nora, Doktorinnan och kullerstenen.

För sisådär två veckor sedan var jag i Nora och spelade på en eminent liten festival i en skog på en gammal dansbana. Jag och övriga musikanter tog även tjuren vid hornen och kände på pittoreska lilla Noras loppispuls. Inte fy skam för min del som inte alls kom hem tomhänt utan istället med två fina kaffekoppar och en nästintill ännu finare hattask vilken vars tidigare ägarinna besuttit titeln Doktorinna.

Nora var förövrigt helhyvens och jag skulle sannerligen kunna tänka mig att bo där, traska på kullerstensgator och äta glass på torget. I nästa liv, måhända.

Fredagen den femtonde juli tvåtusenelva

Den första lediga dagen på ett tag firades med att inte kliva upp klockan fem, med att ligga och med dra sig i 70-talslakanen och med morgonkaffe i muminkopparna.

Sedan styrde sig kosingen åt skansen där vi i sällskap med mina småsyskon klappade djur, tittade på sälar, klättrade i ekorrparken och åt glass.

Fästmansfröjden och hästkonsten.

Efter skansenhetsen tog jag och han jag bor med djurgårdsfärgan till slussen, tittade på jätteskeppet och jag var lite missnöjd med att solen varit så ettrig hela dagen ett jag inte en gång fått använda mitt fantastiska turkosa paraply som jag fyndade på en loppis i Dalarna för en tid sedan.

Dredagsöl, vattenmelon och en ny synt följt av att jag nu ska gå och lägga mig då plikten tydligen kallar i morgon bitti vid femsnåret igen.

Om alla dagar vore en ledig fredag.

Som jag längtar efter en ledig morgon på en händelsefri dag.

Helgen

Denna helg har vi varit ute på Blidö på inget mindre än ett jättefint skärgårdsbröllop, haft fästingångest, gått på loppis och sovit i tält.

En oambitiös gåva med en destå mer ambitiös spetspresentsnörekreation.

Nu är jag mest slut av nöjdhet över att få ha varit bröllopsgäst och är inte det minsta glad för att ännu en arbetsvecka börjar i morgon.

På återseende.