torsdagen den 29:e juli 2010

Äckligt

Här sitter jag, i min halvlilla etta, och känner mig lite äcklad. Jag kan på någotvis inte låta bli att täcka på saker som får mitt innanmäte att vilja kräla sig ut genom min matstrupe.

Palestinakonflikten, blä.
Jobbet, urk.
Människor man hängt med men inte längre förstår varför, böö.
Klibbigheten, huvva.
Faktumet att mina pengar redan är slut, 2 dagar efter löning.

Men i morgon är det Fredag, jag har en ledig helg, jag får manligt besök, ska baka, ska kamerapilla, ska fröjdas.

Så tack världen, din äckelhet till trots, för helgen, kamerorna och kärleken.

onsdagen den 28:e juli 2010

Stockholm


Idag saknar jag Stockholm. Jag saknar min syster och mina bröder, min pappa och lägenheten. Igår pratade jag och min far om hur fint det faktiskt är i vår huvudstad. Det är vatten överallt, kulturlivet är rikt, man kan alltid hitta på något, man kan springa och cykla hur man vill, man kan åka skidor på vintern, bada i havet på sommaren och gå på mysiga ställen och ta sig en öl när man vill.

Jag har nu bestämt mig, för att pröva lyckan i Stockholm, att lägga sjuksköterskestudierna på hyllan en stund för att få mer erfarenhet. Hösten kommer alltså att till stor del spenderas i Stockholm, i en minimal lägenhet med min far. Jag ska fotografera till döds, försöka jobba tills jag grinar av trötthet, äta kall falukorv och spela mandolin med fadern, spendera kulturella bakissöndagar med min storebror och söndagsstekar, försöka hälsa på farmor och farfar mer, gå på spelningar, knyta nya kontakter och mest bara försöka må bra och vara nöjd med livet som en snart 21 år gammal dam med lite för många kameror.

Jag hoppas det blir bra. Jag vill att det ska bli bra.

Radion


För några veckor sedan fick jag en överraskningsgåva, vilken var denna fantastiska pjäs.
En gammal radio som en ung man räddade från soptippsdöden och istället gav den till mig. Så nu står den här, med alla knappar och rattar. 3d-ljud har den med, och det har ca 40 sekunder för den att värma upp rören, en perfekt tidsmarginal för att gå och häva upp en kopp kaffe som kan drickas ur stilla medans den älskade lille radion sprakar ut P1 på ett ytterst svajande och fint vis.
Jag älskar den, materialist som jag är.

tisdagen den 27:e juli 2010

Dagens doglover1997



Tillägnat min käre vän, Herr Forell.

Afton

måndagen den 19:e juli 2010

Nedrans

Jag känner verkligen just nu, att jag absolut inte vill jobba i morgon.
Attans, nedrans, sicken osis.

Saker jag skulle ta med mig om jag flyttade en stund:

video
Min vietnamesiska propagandaposter.
Min 40-talslampa.
Min symaskin.
Mina hattar.
Mina kameror.
Min jordglob.
Min radio.
Mitt trasiga och helt ologiska durspel.

Det är lite skrämmande att inse att de saker jag värdesätter mest i mitt hem är sådana grejer som egentligen är ganska onödiga och som jag inte har bruk för. På något vis är det ändå dessa grejer som jag samlat på mig som gör mitt hem till ett hem, och då spelar det inte riktigt så stor roll att de är otympliga eller inte brukas så ofta, eftersom de får mig att känna mig hemma.

måndagen den 12:e juli 2010

Laxlampan/ Lackslampan

I helgen har jag haft besök av Fredrik Forell, vi pysslande bland annat med att välkomna Lax-lampan till mitt hem. Denna skapelse är av arten franslampa och består av inget mindre än laxrosa krossad sammet, ett pråligt band samt dubbla rader med fransar.
Snuskigt, kan tyckas. Fantastiskt, tyckte vi.

En fanfar för: Polaroidalbumet

Polaroid from Hanna-Karolina Lamskog Berg on Vimeo.

onsdagen den 7:e juli 2010

Rådhuskondis

Träd


Readscalefilm, tallar, 35-Diana, Fisheye.
Näe.

Svärta och Krativitet

Här sitter jag, i mitt lilla kök på Svegatan, och dricker kaffe och försöker skanna in 35mm-negativ.
Det går galant. Det är som att skannern hittat mitt bildspråk helt själv, lite likt en talangscout på ett tonårsdisco.

Här är en av bilderna jag skannat in:
Ja ni ser, ni känner det.
Svärtan, våndan, smärtan.

lördagen den 3:e juli 2010

Det konstanta motivet


Konstant, är nog bra ändå.

Tröttman

HKLS, denna kvinna, denna myt, denna legend.
Gasellen från fjällen som ni trodde var outtröttbar, som ett adhdbarn på speed, är nu helt slut.

Värmen, arbetet, kommunalkläderna, nu har ni fått mig.
Det är så man vill svära, som en tant sa åt mig idag angående att krocketen var inställd i Torsdags.
Ja, fanken.

fredagen den 2:e juli 2010

Kärlek

Gustaf och Ellí

Mother


Mamma, Hobborn.
Oskärpa, Hobborn

torsdagen den 1:e juli 2010

My brother the dog





Ellí och Jag, Hobborn.